Estlands riksvapen har varit stadfäst sedan 1925, men förbjöds under sovjettiden mellan 1940 och 1990. |
 |
Lilla stadsvapnet för Estlands huvudstad Tallinn. Vapnet har sitt ursprung i den danska Dannebrogen, som enligt sägnen föll ner från himlen under en strid mellan danskar och ester år 1219. |
Estland är den nordligaste av de tre baltiska staterna och inrymmer norra delen av det tidigare Livland. Huvuddelen av befolkningen utgörs av ester. Sedan 1200-talet finns en estlandssvensk befolkning vid kustområdet i nordväst.
Från denna tid behärskades landet av tyskar genom Tyska Orden. Omkring år 1500 infördes livegenskap och den estniska landsortsbefolkningen tvingades göra dagsverken på godsen. Under slutet av 1500-talet och början av 1600-talet lyckades Sverige i olika krig mot Danmark, Ryssland och Polen erövra hela Estland. Svenskarna lättade något på de svåra förhållanden, som de estniska bönderna leve under. Man talar om "den gamla goda svensktiden", men om den var så god kan man tvivla på, då Sverige drev en hård kolonialpolitik gentemot Estland. Sveriges andra universitet grundades i Tartu (Dorpat) 1632, så något gjordes av svenskarna för landet.
Vid freden i Nystad 1721 förlorades Estland till Ryssland. Under den ryska tiden försämrades åter tillvaron för de estniska bönderna, som blev fullständigt livegna. År 1747 behärskade 324 adelsfamiljer 350 000 människor i livegenskap. Mot slutet av 1700-talet mildrades inflytandet av livegenskapen. Efter en lång kamp livegenskapen upphävd 1819.
Nationalistiska strömningar kom igång på 1860-talet med reformer inom utbildning och förvaltning, vilket ledde till ekonomiska framsteg för landet. Industrialiseringen startade, politiska partier bildades, det estniska språket förnyades och litteratur och teater på estniska producerades.
Efter första världskriget och den ryska revolutionen och efter långa förhandlingar utropades den oavhängiga republiken Estland den 24 februari 1918. Landet var fritt fram till den 6 augusti 1940, då Estland införlivades med Sovjetunionen.
Under sovjettiden förlorade Estland många medborgare genom att många förföljdes och mördades. Över 10 000 människor deporterades till Sibirien. Därför blev det så att många människor, som hade möjlighet därtill, flydde västerut till Europa, Amerika och Australien. Totalt flydde 70 000 människor, varav cirka 20 000 bosatte sig i Sverige. År 1991 blev Estland åter en oavhängig republik.
Släktforskning i Estland? Det kan väl inte vara möjligt. Ett land som genom århundraden har
farit så illa av andras krig och skövlingar borde vara tömd på alla möjligheter att genomföra
en meningsfull forskning. Detta visar sig snabbt vara helt fel. Goda makter har i stort sett
bevarat det viktigaste källmaterialet och det har dessutom blivit relativt lättåtkomligt.
Hur gör jag då?
En bra början är som alltid att om möjligt intervjua den äldsta delen av
släkten. För den framtida arkivforskningen är det naturligtvis bra att få fram namn, födelse-,
döds- och vigseldatum/ort, bostadsort och härstamning på de personer som framkommer (glöm inte
anteckna källans namn och datum).
Vidare bör man gå igenom familjedokument, brev, foton och äldre böcker på jakt efter ledtrådar. Bra är om man kan fastställa förfädernas bostadsort i form av åtminstone "godskommun" 1858 eller tidigare. Skälet till detta är att det estniska källmaterialet ser något annorlunda ut än det som den svenska släktforskaren är van vid.
Visst finns kyrkoarkiven med de vanliga födelse/dop-, död/begravnings- och vigselböckerna. Dessa är i allmänhet förda på tyska fram till ca 1890 därefter till 1918 på ryska och de är ordnade efter församling. Däremot finns inte husförhörslängder. Den källa som i viss mån ersätter dessa ligger utanför den kyrkliga administrationen och kallas själarevisioner. Dessa är förteckningar godsvis och inom varje gods by- och gårdsvis över invånarna. Förteckningarna grundar sig på förhållandena ett visst år men anger också förhållandena vid förra revisionen. För de människor (män) som försvunnit eller tillkommit anges i allmänhet varthän de begivit sig eller varifrån de har kommit. Likaså anges om någon har dött under mellanperioden. Däremot anges ingenting alls om en person har inflyttat och senare utflyttat eller fötts och dött under perioden.
Själarevisioner finns för det estniska guvernementet (ung. norra nuvarande Estland) 1782, 1795, 1811 (endast män), 1816, 1833/34, 1850 och 1857/58 samt för det livländska guvermentet (ung. södra nuvarande Estland (och norra Lettland)) 1795, 1811, 1816, 1826, 1834, 1850 och 1858.
Dessa ovan angivna källor är således den estniska forskarens främsta. I kyrkoarkiven kan förstås finnas andra källor som kommunionslängder, konfirmationslängder och olika typer av namnlistor och register. Dessa är emellertid ofta mera svårarbetade och får mera ses som komplement.
Vad bör jag göra om jag inte släktforskat tidigare?
En mycket stark rekommendation är att
gå en studiecirkel i släktforskning i Sverige eftersom principerna för forskningen,
dokumentationen av gjorda fynd, kritik syn på källuppgifter, hur man bär sig åt i arkivet etc.
är lika vare sig man forskar i Sverige eller Estland. Efter att på detta sätt bekantat sig med
det svenska materialet är det lättare att tillgodogöra sig det estniska arkivmaterialet.
En annan stark rekommendation är att gå med i en lokal släktforskarförening som är aktiv i den kommun där Du bor. Det ger Dig möjlighet att träffa personer med samma intresse som Du och ger Dig tillfälle att diskutera och få råd med generella problem i Din släktforskning.
Ett naturligt steg är också att bli medlem i G-gruppen.
När man kommit ordentligt igång med sin forskning i Estland kan man också överväga om man skall gå med i någon av avdelningarna i Estniska Genealogiska Föreningen, för att där få kontakt med den som forskar inom samma område.
Arkivstrukturen
År 1999 inrättades en statlig arkivmyndighet Rahvusarhiiv (Nationalarkivet)
inom Rikskanseliet. Chefen för Rahvusarhiiv är Riksarkivarie. Rahvusarhiiv styrs av ett arkivråd
vars ordförande är Rikssekreteraren.
Man kan mycket grovt säga att arkivmaterial från tiden före 1918 finns på Historiska Arkivet i Tartu medan material från 1918 och framåt finns i Riksarkivet. Tallinn intar en särställning och på Tallinns Stadsarkiv finns materialet som rör Tallinn från år 1237 och framåt
Adresser och annan kontaktinformation till de olika arkiven får man bäst genom att länk sig vidare från Rahvusarhiiv (www.ra.ee).
Observera!
Mycket material från svensktiden i Estland finns på Svenska Riksarkivet
i Marieberg och på Krigsarkivet.
Genomförandet av själarevisioner i Ryssland startades av Peter I i början av 1700-talet. Målsättningen med dessa är fiskal, dvs. fastställa antalet skattepliktiga skatteindivider.
År 1782 utvidgades själarevisionerna också till de Baltiska guvernementen. Så att den första genomfördes i Estland (IV allryska revisionen) år 1782. På 1700-talet ägde också den V revisionen rum, 1795. IV och V revisionen är förda på för hand uppgjorda blanketter, i senare revisioner sker det på tryckta blanketter.
De innehåller följande kolumner på vänstra sidan i uppslaget: gårdens nummer, numret i förra revisionen, namnet på manlig person, hans ålder vid förra revisionen, bortfallen (död eller avflyttad samt årtal), ålder vid denna revision. Det är husbonden "Wirth" som alltid står först. Har han dött i tidsintervallet framgår det vem som är nuvarande husbonde. Släktskapet rättar sig också i första hand efter husbonden. På den högra sidan finns på samma sätt kolumner för kvinnliga: gårdens nummer, kvinnliga personens namn och ålder. Man och hustru förs på samma höjd i uppslaget, efter dem kommer barnen, deras familjer, gårdshuvudmannens föräldrar, drängar och pigor. Före den VIII revisionen hade inte bönderna efternamn utan fördes med angivande av gårdsnamnet (t.ex. Matsi Jüri, eller Otsa Jaagu Mart, där Jaak är Marts far). Inom ett gods förs gårdarna per by, allra först personerna på godset. De adliga, rikets anställda, utlänningar, militärer och andra som inte utgjorde underlag för beskattningen finns inte med i revisionen. (I Livland registrerade man de adliga) Prästerskapet, som inte heller utgjorde underlag för beskattning, fördes dock in för folkräkningens skull. Personers ålder som anges, kan ibland vara upp till 5 år fel.
Själarevisionerna upprättades i tre exemplar, en till kronomyndigheten, en till kihelkonna-domstolen och en till godset.
Runt 1830 fick alla familjer i Estland ett efternamn. Det var godsägaren som skulle se till att så skedde. Professor Aadu Must i Tartu har gjort en databas på dessa namn och i vilken socken eller vilka socknar de gavs. Observera att sökningen skall göras med namnet i normaliserad form. Det verkar inte finnas klara regler för hur normaliseringen är utförd, vilket gör att man kan behöva söka med ett flertal olika stavningar. Efter viss erfarenhet av sökningar tycks man kunna dra slutsatsen att normaliseringen oftast innebär att hårda konsonanter såsom K P T ersätter G B D och att långa vokalljud stavas med dubbel vokal och att det ofta innebär en 'modern' stavning av namnet (men absolut inte alltid).
Under 1930-talet ändrade många familjer sina efternamn till mer estnisk-klingande. Dessa namnändringar finns upplagd i en namnbytesdatabas.
Den finns på adressen www.ee.ee. Eratelefon betyder "telefon för privatperson".
Den genealogiska handboken för det baltiska ridderskapet och en hel del annan tidigare svåråtkomlig litteratur nu finns åtkomlig på nätet.
| Äldre tidningar och böcker | |
| Digitaliserade äldre estniska tidningar 1841 - 1920 (DEA) | dea.nlib.ee |
| Digitaliserade äldre böcker | www.tarkvarastuudio.ee/grafo |
Kartor | |
| Eesti Atlas | atlas.ibs.ee/ |
| Eesti kartikeskus | www.ekk.ee |
| Eesti maaamet Kaardiserver | www.maaamet.ee |
| Kupits, databas på Historiska arkivets databassida | www.eha.ee/kupits |
Ortsnamn | |
| Estniska ortsnamn (både estniska och tyska) | www.eki.ee/knab/knab.htm |
| Estniska ortsnamn | www.jewishgen.org/ShtetlSeeker/ |
| Bebodda städer, kommuner och byar (estniska namn) | www.eki.ee/knn/amas_aj.htm |
Ordböcker | |
| Synonymlexikon för estniska | www.filosoft.ee/thes_et |
| Betalsite: Keelevara. Innehåller många lexika | www.keelevara.ee |
Adel - Gods | |
| Baltische biografische lexika (innehåller bl.a adelskalendrar för estländska, livländska kurländska och öselska adeln) | mdz1.bib-bvb.de/cocoon/baltlex/start.html |
| Baltishe Ritterschaften | www.baltische-ritterschaften.de |
| Estniska gods | www.mois.ee |
Biografisk info | |
| Baltische biografische lexika | mdz1.bib-bvb.de/cocoon/baltlex/start.html |
| Fängslade, deporterade under andra världskriget | www.okupatsioon.ee |
| Namngivningen 1825 - 1835 | www.history.ee/ono/otsing19.html |
| Namnbyte under 1930-talet | www.history.ee/ono/otsing20.html |
| Begravda på Tallinns kyrkogårdar | www.kalmistud.ee/otsingud |
| Präster | www.eelk.ee |
| Tartu universitets biblioteks hemsida | www.utlib.ee |
Historia | |
| Estniska Institutet: Estnisk historia och kultur | www.einst.ee |
| Estnisk historia | www.worldstatesmen.org/Estonia.html |
| Olika orter har ofta ett avsnitt om ortens historia på sin hemsida. | Sök via t.ex. Google. |
Bibliotek | |
| Nationalbiblioteket | www.nlib.ee |
| Bibliotekssök i många estniska bibliotek | ester.nlib.ee/search/ |
| Svenska LIBRIS bibliotekssök | www.kb.se/libris |
Telefon | |
| Estniska privattelefoner (eratelefonid) | www.ee.ee eller www.eniro.ee |
Direktlänkar till AIS och SAAGA. Beskrivning se avsnitt 9, nedan | |
| AIS | ais.ra.ee/ais |
| SAAGA | www.eha.ee/saaga |
För att kunna ta del av och förstå alla dokument, som man behöver i sin forskning, måste man normalt ha tillgång till ordböcker. När det gäller estnisk forskning behöver man inte bara ha tillgång till en estninsk ordbok men även en balttysk, då många dokument är skrivna på det tyska språk, som utvecklats i Balticum. Dessa typer av ordlistor är inte tillgängliga för alla.
Estniska Historiska arkivet har startat upp systemet SAAGA, där kyrkböcker för församlingarna finns tillgängliga på nätet.
Det gör man genom att man skannar in mikrofilmerna och gör bilderna tillgängliga som .png eller .pdf filer. Materialet görs tillgängligt stegvis allt eftersom det skannats. För närvarnade finns församlingsböcker och metrikor från 1800-talet för de flesta lutherska församlingarna. Inskanning av metrikor för de ortodoxa församlingarna pågår. I arbetsplanen finns att allteftersom arbetet fortsätter göra äldre metrikor, själarevisioner och förteckningar över kommuninnevånare (vallaelanike nimekirjad) tillängliga.
SAAGA når Du via databasavsnittet på Estniska Historiska Arkivets hemsida eller direkt på www.eha.ee/saaga. Observera att Du måste registrera Dig innan Du kommer åt materialet.
Systemets dokumentation är på engelska och estniska.
Namnregister till vissa Församlingsböcker (est.Personaalraamat)
Den Estniska Genealogiska Föreningen (EGeS) har varit det Estniska Historiska Arkivet behjälpligt med att åstadkomma ett datorsökbart namnregister för ett antal Församlingsböcker (Personaalraamatud) från senare delen av 1800-talet.
I detta namnregister finns registrerat i vilken bok, på vilken sida ett visst namn förekommer. Det finns en direkt länk från namnregistret till SAAGA, så att man bara behöver klicka på den församlingsbok man vill titta på. Då öppnas direkt den boken i Saaga (om man inte innan dess är inloggad i Saaga, så blir man avkrävd en inloggning), och det är bara att ta sig fram till angivna sidor. Om man råkar ut för att det saknas länk till Saaga för en församlingsbok, så betyder det att den församlingsboken inte finns i Saaga, mest troligt på grund av att den inte uppfyller åldersgränsen för publicering i Saaga. Församlingsboken finns då troligen i Siseministeeriums arkiv.
Namnregistrets adress är www.eha.ee/nimeregister. Där fyller man i det efternamn man söker och trycker på ’Otsi’. Som resultat får man en lista med Församlingsböcker från olika församlingar som innehåller det sökta efternamnet. Det står också på vilken sida i resp. dokument som namnet finns. Om det finns namn med näraliggande stavning till det sökta i registret så anges det längst ner. Klicka på en sådan och man får en sökning på det namnet.
Estniska Nationalarkivet har startat upp systemet AIS på Internet, där man gör innehållet i arkivens detaljerade beståndsförteckningar sökbart. För närvarande finns ca 3milj av uppskattningsvis 8 milj. detaljrader inmatade och tillgängliga. Den textsträng som man skriver in för sökning jämförs med detaljradernas text och resulterar i en lista där match finns. Sedan kan man klicka på en listrad och få detaljer för var denna arkivalie finns och informationen som behövs för att då man besöker arkivet i fråga kunna få den framtagen.
AIS (Arkivens Informations System) når Du på ais.ra.ee
Tallinns stadsarkiv är inte med i Nationalarkivet och därför finns inget av dess arkivalier med i AIS.
Synpunkter med förbättringsförslag och tips mottages tacksamt av Peeter Grünberg eller Gustaf von Gertten.
Uppdaterad 2007-11-19. Copyright © 2002 - 2007 Peeter Grünberg.