Projektet "Över Östersjön"

Östersjön - vår bästa landsväg genom tiderna.

Förbindelserna över Östersjön rymmer mycket av intresse för släktforskare. Många av oss har anor i de länder som ligger på andra sidan havet.

Under medeltiden var Östersjöns vatten den bästa förbindelseleden och det var självfallet det sätt man oftast använde. Åar och floder har också i alla tider varit förbindelseleder, och skogarna har skapat gränser. Det gick mycket fortare att komma från Kalmar till Danzig än till Stockholm och Göteborg. Än idag är de tyska floderna och kanalerna billiga och effektiva transportleder.

Vem reste över Östersjön

Europas religionskrig har skapat stora flyktingströmmar, som också berört Sverige. Till Östersjöområdet kom skottar, reformerta, mennoniter, judar och väldigt många köpmän och yrkesfolk från tyska och nederländska områden. Inom tyska områden fanns t ex stora folkförflytningar av Hugenotter och Salzburgare till nya boendeområden. Efter andra världskriget kom den stora fördrivningen från öster till väster.

Människor sökte nya försörjningsmöjligheter. Staterna - även Sverige - värvade fackkunnigt folk, t ex vävare, hammarsmeder, trädgårdsmästare, bårdskärare, murare, soldater och officerare. Värvningar har pågått i alla tider.

Stormaktstiden

Sverige utvecklades på 1600-talet till en stormakt. Fartyg transporterade trupper, hästar och förnödenheter till krigsområden runt Östersjön där Pommern blev en svensk bas. Det blev nödvändigt att skapa snabbare och säkrare postgång mellan Stockholm och tyska områden, där Gustaf II Adolf och Axel Oxenstierna ledde svenska trupper under det trettioåriga kriget. Ystad var utan jämförelse den viktigaste hamnstaden för resande mellan Sverige och Pommern.

Projektet

Projektet Över Östersjön syftar till att ge släktforskare och akademiska forskare ett bättre underlag för att studera vem som reste över Östersjön under perioden 1680 - 1860. Vilka är de yrkesgrupper, statstjänstemän, konstnärer, musiker, författare, trädgårdsmästare, bårdskärare, gesäller, judar, diplomater, pigor och drängar som finns med i passagerarlistor och länsstyrelsernas passansökningar? Inte minst intressant är det för oss, som sysslar med migrationsforskning. Postjaktlinjen mellan Ystad och kontinenten var en väsentlig förbindelseled i dessa resor. Därför inriktas projektet i första hand på handlingar som berör den trafiken. Postjakternas avgångar och ankomsttider och ibland också rapporter om händelser under resan kan ge värdefulla uppgifter för att dokumentera enskilda personers liv och leverne. Även uppgifter om väder och isläggning redovisas, vissa perioder.

G-gruppen påbörjade i november 2003 projektet Över Östersjön i samverkan med stadsarkivet i Ystad och landsarkivet i Lund, för att på sikt skapa en databas av resande över Östersjön. Projektledare är Gunnar Ståhl och biträdande projektledare Thomas Murray.

Först noterades vad som finns i Riksarkivet, i Krigsarkivet och i Landsarkivet i Lund av arkivmaterial med resandelistor, passjournaler, dokument och skrivelser som handlar om resenärer. I ett första steg kartlades Ystadrelaterade urkunder i bl.a. följande arkiv.

- Kanslikollegium, skrivelser från Ystad	1683-1794	Riksarkivet, RA
- Överpostdirektörens arkiv, resanderapporter	1698-1809	Riksarkivet, RA
- Ystads Fästnings arkiv - passjournaler m.m.	1830-1861	Krigsarkivet, KrA
- Flottans Räkenskaper, utrikesresor	1735-1794	Krigsarkivet, KrA
- Skånska Guvernementet	1705-1708	Landsarkivet i Lund, LLA
- Länsstyrelsen i Malmöhus län	1776-1788	Landsarkivet i Lund, LLA
- Länsstyrelsen i Malmöhus län	1721-1745	Landsarkivet i Lund, LLA
Senare har tillkommit
- Skrivelser till Kungl Maj:t från landshövdingar (passlistor)	1700-talet	Riksarkivet, RA
- Justitiekanslerns arkiv (passlistor)	1812-1860	Riksarkivet, RA
- Kommerskollegium (uppgift om pass i städer)	1788-1826	Riksarkivet, RA
- Skånska guvernementet (uppgift om resor)	1680-1694	Landsarkivet i Lund
- Överståthållaren i Stockholm (om resande)	1768-1826	Stockholms Stadsarkiv, SSA

samt därutöver handlingar i Riksarkivet som rör Helsingborg, Malmö samt (före 1715) städer i Estland och Livland.

De urkunder som vi fotograferat berör resande i hela Sverige men för närvarande bearbetar och registrerar vi endast resande till och från Ystad i ovanstående arkiv. Omkring 14.000 bilder finns nu digitalt lagrade vilket motsvarar omkring 150.000 poster vilket kan fylla totalt ca 30 CD. Kartläggning och fotografering har även påbörjats av material som rör Helsingborg-Helsingör, Malmö-Köpenhamn samt de baltiska staternas postväsende och resor över vatten (Reval-Porkala; Riga, Pärnu etc.)

Varje foto av en originalsida ges ett namn och ordnas i en mappstruktur så att motsvarande sida i originaldokumentet kan spåras.

Materialet kommer att finnas till försäljning genom DigiArkiv i två former:

Digitalfoton för alla dokument i arkivvolymerna. DigiArkiv kan på beställning sammanställa en eller flera CD för en eller flera valfria arkivvolymer. Till varje volym hör en detaljerad förteckning där varje enskilt dokuments art anges (datum, ankomst/avgång för postjakt, om uppgifter om resande finns och i vissa fall andra uppgifter). Förteckningarna är sökbara eftersom de gjorts i Excel, där viss sökning och sortering kan ske. Varje enskilt dokument har exakt hänvisning till motsvarande digitalfoto.
En CD med av projektledningen fastställt innehåll, normalt handlingar rörande en viss tidsperiod, med varje enskild resa noterad i en databas. I databasen kan man snabbt få fram noteringar som uppfyller sökkriterier som namn, yrke, tidsperiod och för varje notering med ett par klick se motsvarande notering i fotot av originalhandlingen. Man kan sedan granska originaldokumentet, såväl hela sidan som enskilda detaljer. All tolkning skall grundas på direkta observationer i originaldokumentet.

Pilotprojektet och dess fortsättning

Ystads Fästnings arkiv är pilotprojektet som i december 2006 ledde till att vi kunde ge ut CD nr 1 med foton och databas enligt ”form 2”. Se separat beskrivning av CD nr 1. Det omsorgsfulla och tidsödande arbetet har gett oss alla tänkbara tekniska, pedagogiska och arbetsmässiga erfarenheter, som vi har nytta av för fortsättningen av projektet. Ystads fästnings bildmaterial har kontrollerats och paginerats och på cd har vi framställt bildmaterial och ett registreringsprogram, FileMaker, som har anpassats till projektets behov så att enskilda personer kan registrera materialet oavsett var de är bosatta i Sverige.

För närvarande pågår beredning av dokument ur följande tidsperioder/bestånd för utgivning i första hand enligt ”form 1”:

1700 – 1720	Stora nordiska kriget, material från Kanslikollegium och Överpostdirektören
1780 – 1830	Material från Kommerskollegium, Flottans räkenskaper och Överpostdirektören
1750 - 1780	Inkl. Pommerska kriget, mest från Överpostdirektören och Flottans räkenskaper
1680 - 1700	Fredsperiod, mest material från Kanslikollegium

Spännande notiser i hittills bearbetat material.

Spännande är givetvis alla smånotiser, som dyker upp vid en genomgång. Man träffar på författare som Per Daniel Amadeus Atterbom, Erik Gustaf Geijer och Thomas Thorild, kända tonsättare som Adolf Fredrik Lindblad och Frans Berwald och operasångerskan Jenny Lind. Man möter de första judarna - från Mecklenburg - som fick etablera sig i Sverige. På passagerarlistan från Ystad 1738 finns Malcom Sinclair som sändes till sultanen med ett brev om svenskt-turkisk förbund mot Ryssland. På återvägen 1739 mördades han av ryssarna i Schlesien.

Dramatiska händelser i vår historia kan man också träffa på. På luciadagen 1715 rapporteras att vår nådige konung Karl XII, vid 3-tiden på eftermiddagen, kommit ridande till Ystad på en dålig skjutshäst, efter att tidigare landstigit nära Trelleborg efter 15 års bortovaro från Sverige. – En intressant omständighet är att kalendern i Pommern var gregoriansk men i Sverige juliansk sedan landet haft en egen kalenderräkning 1700-1712. Elva dagar skilde och dubbla datum anges ibland i rapportering.