När du läst denna Vägvisare för tysk släktforskning och vill gå vidare till att söka dina anor, kan du gå in och studera G-gruppens
G-gruppen har som sitt intresseområde det geografiska område, som omfattas av nuvarande Tyskland, Polen, de baltiska staterna och Finland. Detta är det landområde, som romarna kallade Germania. I vår "Vägvisare för tysk släktforskning" kommer vi att främst att behandla forskning inom de delar av Tyskland, som ligger närmast Östersjön alltså de gamla tyska provinserna Vorpommern, Hinterpommern, Westpreussen och Ostpreussen inklusive de stora städerna Stettin, Danzig och Königsberg (Szczecin, Gdansk och Kaliningrad).
Att forska i nuvarande Tyskland eller i andra länder, där det funnits tysk befolkning eller tyska ämbetsmän, skiljer sig väsentligt från att forska i Sverige. Precis som i Sverige finns dop-, vigsel- och dödböcker för de tyska församlingarna. Däremot finns inget som motsvarar de svenska husförhörslängderna. På många orter finns flera olika församlingar, såsom evangeliska (protestanter), katolska och judiska. Var och en av dessa har fört sina egna kyrkböcker. Därför gäller det också att veta till vilket slags församling anorna hörde.
Det finns heller ingen skyldighet för tyska församlingar att sända sina handlingar till någon central myndighet för arkivering. Därför förvaras alla gamla kyrkböcker hos respektive församling. Tyskland har emellertid under de senaste århundradena drabbats av många krig, som orsakat folkomflyttningar och gränsförändringar. Det har inneburit, att många kyrkböcker försvunnit eller blivit förstörda, helt eller delvis. Kyrkböcker har också varit gömda eller kommit på villovägar under ofredstider för att sedan ha återfunnits och deponerats på arkiv, bibliotek eller hamnat i privat ägo.
Den nutida tyska släktforskningen är fortfarande påverkad av den genealogiska forskningens början i Tyskland vid förra sekelskiftet och nazisternas senare övertagande av frågan i "sin kamp" för det renrasiga folket. Den som vill fördjupa sina kunskaper i ämnet rekommenderas att läsa ett utmärkt forskningsarbete som gjorts av Volkmar Weiss och har rubriken Die Vorgeschichte des arischen Ahnenpasses. Artikeln omfattar trettio sidor text och femton sidor fotnoter.
Hitler och Himmler tog således genealogin i sin tjänst med allt vad det kunde innebära för genealogins anseende efter kriget.
När det nya Tyskland skulle skapas efter 1945 gjordes allt för att det aldrig mer skulle kunna bli en stormakt, aldrig mer en diktatur, aldrig mer skulle man kunna förfölja någon på grund av ras, religion eller politisk åsikt. Således skulle medborgarnas integritet långtgående skyddas och statens makt decentraliseras. Detta medförde även konsekvenser inom genealogin.
Den tyska sekretessen är i praktiken oerhört besvärande för släktforskare. Så kan till
exempel en sökning i den tyska folkbokföringen på en person hos ett "Standesamt" (1876 och
senare) vara omöjlig om man:
1) inte kan visa att det är en släkting i rakt stigande led
2) att man har exakta datum att ange
3) är beredd att betala vad det kostar.
Ett besök på arkiv är som regel avgiftsbelagt och platsbokning nödvändig.
Den som vill ägna sig åt tysk släktforskning måste veta, att det i Tyskland inte finns motsvarigheter till SVAR, Riksarkivet eller landsarkiven. Det finns heller inte någon offentlighetsprincip. Detta innebär, att man inte har en enda, självklar väg att gå för att söka sina uppgifter. Forskningsmetodiken är sålunda beroende av var i landet och vilken tidsperiod forskningen avser. Därför är det speciellt viktigt, att den som skall ägna sig åt tysk forskning tar till vara all den erfarenhet, som redan finns beträffande det aktuella forskningsområdet.
Det är heller inte säkert, att uppgifter tillhandahålles gratis. En upplysning från en institution kan kosta pengar, antingen genom att uppgiften är avgiftsbelagd, eller att uppgifter endast kan erhållas, genom att någon tjänsteman eller en fristående person åtar sig som ett uppdrag att söka uppgiften. Sålunda har Evangelisches Zentralarchiv i Berlin en prislista för sina tjänster. Den kan också betraktas som en riktprislista för andra arkiv och institutioner i Tyskland. Samma sak gäller hjälp från enskilda församlingar. En uppgift som du fått per brev från en församlingspräst kan se ut att vara kostnadsfri, eftersom ingen faktura bifogas. Ändå förväntas det ofta, att du återkommer med ett honorar, vars storlek (5 - 20 Euro) beror på upplysningens värde för dig. Under alla omständigheter förväntar sig uppgiftslämnaren ett tackbrev, och ett sådant bör han/hon få.
DAGV betyder "Deutsche Arbeitsgemeinschaft Genealogischer Vereine" och motsvarar Sveriges Släktforskarförbund, d v s är en "paraplyorganisation" för över 60 tyska släktforskarföreningar. DAGV kräver av dig att du har forskat klart alla svenska fakta om dina tyska anor, innan du tar kontakt med en tysk förening eller går in aktivt på en tysk hemsida.
Du behöver också åtminstone några, om än blygsamma, kunskaper i det tyska språket. Du bedrar dig, om du tror att du kan klara dig med enbart engelska glosor. Om du skriver ett brev till en tysk församling på engelska, är det inte säkert, att du får något svar. Hade brevet istället skrivits på dålig tyska hade du kanske fått den uppgift du sökte. När du gör din första resa till tyska arkiv och församlingar kommer du att bli överraskad, hur svårt det är att få önskad hjälp, om du enbart talar engelska.
När du sedan börjar läsa dina dokument finner du att de inte bara är på tyska utan många gånger på latin. Därför kan det vara bra, att ha en ordlista, där du kan slå upp de vanligaste kyrkbokstermerna på tyska men också gärna på latin.
Om du inte vet varifrån dina anor kommer, skaffa dig då kunskap om frekvensen i dagens Tyskland av de släktnamn, som är aktuella. Sannolikheten är stor att några släktingar till dina tyska anor finns kvar på den plats, varifrån dina anor utvandrade. Enklast är via Internet: Gå in på den tyska telefonkatalogen och kontrollera. Här får du en lista på abonnenter med det namn du valt. I vissa fall kanske du måste söka i andra länders telefonkataloger för att finna abonnenter med samma släktnamn som dina anor.
Ta gärna fram dina gamla historieböcker och läs på. När du finner en ana som sägs komma från Preussen på 1870-talet, så kan det lika gärna handla om Pommern och t o m Schleswig-Holstein. Det finns en instruktiv och välgjord webbsida om just Preussens hisoria. Historisk litteratur över Tyskland kan du söka på Libris(bibliotekens söktjänst).
Det är viktigt att känna till var den församling ligger, i vilken du söker dina anor samt namnen på närliggande orter. En karta, där man kan zooma in orter är därför ett gott hjälpmedel. Det kan ofta vara av betydelse för forskningsresultatet att även söka uppgifter i närliggande orters församlingar och bibliotek. På vissa områden kan denna karta vara bättre. Prova båda och se vilken du tycker är bäst!
Om du inte har en aning om var orten du söker är belägen, kan du använda dig av
Arthur Teschlers Geoserver. Det är viktigt att du följer
nedanstående enkla regler, för att du skall få resultat:
1. Skriv ingenting i rubrikraden!
2. Skriv bara namnet på den ort du söker! Det får inte förekomma någon annan text.
3. Om du vill fråga om flera orter, skall varje ort stå på en egen rad.
4. Skicka förfrågan utan vare sig avslutningsfraser eller hälsningar!
Har du uppfyllt detta, kommer svaret nästan omgående.
Svaret kan se ut som i detta exempel:
Prefix: ELBERFELD
|
Elberfeld |
Part of: Wuppertal |
|
GKZ : |
05 1 24 000 |
|
County : |
| | +---- Wuppertal {W} (kreisfrei/independent) |
|
RegBez : |
| +------- Düsseldorf |
|
Land : |
+--------- Nordrhein-Westfalen |
|
ZIP : |
42??? |
|
Locat : |
(Wuppertal) 51d16m N 7d12m E |
|
Maps : |
TK25 4709 Wuppertal-Barmen |
|
|
TK50 L4708 Wuppertal |
|
|
Euro Hb41 |
Observera den sista raden, som kan användas för sökning på en bra tysklandskarta: Geocenter EuroAtlas Germany, skala 1 : 300 000. Finns i välsorterad bokhandel.
Ur historisk synvinkel är Mitteldeutschland i stort sett det gamla DDR. Ostdeutschland betecknar de områden som bebotts av tyskar öster om Oder-Neisse. De tyska släktforskarföreningarnas namn som Arbeitsgemeinschaft mitteldeutscher Familienforscher, AMF, och Arbeigsgemeinschaft ostdeutscher Familienforscher, AGoFF, får därmed sin förklaring.
Sök också på Franz Schuberts Trauregister (vigselregister). De finns samlade i en serie som heter "Quellen und Schriften zur Bevölkeringsgeschichte Norddeutschlands" på Riksarkivets bibliotek. Dessa böcker finns nu också på Genealogiska Föreningens Hinztebibliotek.
De tyska kyrkböckerna finns ute hos de enskilda församlingarna. En del filmades av tyskarna på 1930- och 40-talen, och de finns i allmänhet i Leipzig. Mormonerna gjorde också omedelbart efter andra världskrigets slut stora insatser för att rädda och dokumentera tyskt kyrkoboksmaterial främst från öst. Det gör, att det ofta är lättare att hitta filmat material från Ostmitteldeutschland än för de västra delarna. Sålunda är de tyska kyrkböckerna från öster fotograferade och de evangeliska finns hos EZA i Berlin, medan de katolska än så länge finns i Regensburg.
De tyska församlingarna råder ensamt över sina arkivalier. Men 1794 infördes en lag för de preussiska staterna som handlade om kyrkoboksduplikat. Lagen innebar att i slutet av varje år skulle kyrkoboksavskrifter kontrolleras av prästen, som skriftligen också måste intyga att allt vara riktigt. Sedan skulle duplikaten sändas över till den världsliga myndigheten och förvaras i juridiska arkiv. Det är dessa duplikat som så småningom hamnat i tyska landsarkiv och också blivit filmade av mormonerna. Mormonerna har däremot haft svårt att få filma församlingarnas kyrkoböcker, och det förefaller vara ett mycket svårt problem att lösa. Släktforskarna i Tyskland försöker lösa detta genom frivilliga arbetsinsatser med Verkartungen, d v s avskrifter av kyrkoböckerna. Just nu är det svårt att få överblick över allt som gjorts i detta avseende.
Mormonerna har lyckats bättre med att få filma de tyska Personenstandsböckerna. Med början i Preussen 1874 infördes dessa som ersättning till kyrkobokföringen. För myndigheterna var det svårt att hålla kontakt med så många olika religiösa organisationer. Därför infördes Personenstandsunterlagen (födelse, giftermål och begravning), vilket i praktiken innebar folkbokföring i Tyskland 1874-76.
Många tyska släktforskare reser över gränsen till Frankrike och Holland för att forska. Där kan de få fram material, som inte är åtkomligt i Tyskland. Vi ska inte redogöra för dessa hinder för släktforskare utan bara konstatera, att tysk sekretess- och dataskyddslagstiftning innebär hinder för släktforskaren. Givetvis gäller det främst material i modern tid, men även 1800-talsmaterial på Standesamtsarchiven kan kräva argumentation för att få fram.
Stora delar av de tidigare östra tyska provinserna tillhör idag Polen. Har du anor där, kan det vara värt att titta på forskning i dagens Polen.
All litteratur från tidigare svenska områden finns i allmänhet på KB, som har ett uppdrag att bevaka sådan litteratur. Men ibland kan sökt material finnas enbart på Riksarkivet eller på Genealogiska Föreningens Hintzebibliotek.
Det kan löna sig att gå med i en tysk släktforskarförening, om du vet var dina anor kom ifrån. Det finns förhoppningsvis en förening som täcker detta område. Lägg märke till att tyska släktforskarföreningar är organiserade efter forskningsområden - inte efter var medlemmarna bor idag. Undantag finns dock. På Andreas Hanaceks hemsida kan du finna den förening, som täcker ditt forskningsområde.
DAGV bildades 1949 och har bland annat som uppgift att se till att utländska forskare snabbt skall finna den förening som har möjlighet att hjälpa denne. DAGV är däremot själv inget "Forschungsstelle". Medlemsföreningarna, just nu 61 till antalet, har fått medlemsnummer efter sin tillträdesdag. Helt naturligt är då AGoFF, Arbeitsgemeinschaft ostdeutscher Familienforscher, nr 1. Behovet av den föreningen har självklart varit mest trängande i efterkrigstidens Tyskland.
DAGV rekommenderar utländska forskare att inte ställa några frågor, förrän alla led fram till den sökta är utforskade i det egna hemlandet. Det finns en möjlighet att skicka in Suchanzeige till alla släktforskartidningar i Tyskland. Betalar man vad det kostar, så publiceras den också i en gemensam sökskrift Familienkundlichen Nachrichten, som Verlag Degener publicerar.
Bland DAGVs medlemmar (föreningar) finns märkliga olikheter ifråga om mål och verksamhet:
I DAGVs medlemsförteckning kan du säkerligen finna den eller de föreningar, som passar bäst för din egen forskning.
Intressant att notera är det stöd den släkthistoriska forskningen har av tyska universitet och arkiv.
Medlemmarna i en tysk förening kan skicka in sina släktforskningsresultat till föreningens FOKO-person som vidarebefordrar den till DAGV. Dessa antavlor kommer sedan årligen ut på en CD, på vilken man kan söka på orter och personnamn. FOKO omfattande över 650.000 namn finns nu också sökbar på Internet.
Genealogiska Föreningen i Stockholm har denna CD, men också andra CD:n, som täcker flera stora tyska släktboksutgivningar sedan 1900-talets början, exempelvis Deutsches Geschlechterbuch.
Förutom FOKO finns det ytterligare ett antal sökbara databaser på Internet. Medlemmar från ett antal föreningar har skickat in sina forskningsreultat, som presenteras i en gemensam databas. Man kan också välja om man vill söka i den gemensamma databasen eller i en enskild förenings databas. Som icke medlem i föreningen får man endast svar på vilken forskare, som lämnat uppgiften.
Om man söker på GedBas får, kan man få svar direkt på den sökta personen, dess anor (3 generationer) och efterkommande utan att behöva gå via uppgiftslämnaren, vars namn givetvis också finns presenterat.
Ett bra sätt att snabbt lära sig, vilka vänner man kan finna på nätet, är att gå in i en lista. Det finns till exempel en "Pommernliste", där man använder både engelska och tyska för att kommunicera. AGoFF-listan kräver medlemskap i AGoFF och samma sak gäller för AMF-listan, som tillhör Arbeitsgemeinschaft mitteldeutsche Familienforscher. Du måste dock ha geografikunskap, annars kan du inte följa samtalen.
Givetvis är de listor, som är reserverade för enbart medlemmar (och därmed så gott som uteslutande på tyska) ur många synvinklar bättre än de "fria", men vi kan intyga att man kan få bra kontakter även på andra listor. Det finns en mängd amerikanska diskussionslistor, som du kan prenumerera på och som behandlar en viss provins eller bara en stad med omnejd. Det finns en sammanställning av alla dessa listor.
Du kan också gå in på olika listor och söka på efternamn.
Använd Libris så ofta du kan. Använd arkivens bibliotek, de är större och har bättre resurser, än du någonsin kunnat ana. Ibland kan lösningen finnas i något släktforskarbibliotek, till exempel hos Genealogiska Föreningen, vars webbplats visar den stora mängd tysk genealogi litteratur, som finns i Hintzesamlingen och i G-gruppens samling av modernare böcker och CDn. Sänd också in dina antavlor med de tyska namnen till DISBYT! Då finns den teoretiska möjligheten att någon tysk forskare hittar dig där.
På våra svenska arkiv finns genealogis material, som väntar på att publiceras och göras sökbart. Så finns exempelvis på Krigsarkivet Militieräkenskaper från 1500- och 1600-talen med massor av tyska namn. På Riksarkivet finns bland annat Pommeranicasamlingen och Gadebuschsamlingen. De som sökt svenskt medborgarskap från och med 1840 kan sökas i Justitiedepartementets medborgarskapsansökningar. Bra bytesobjekt om du får kontakt med någon tysk släktforskare.
Mormonerna har ett tiotal forskningsställen i Sverige, bland andra Västerhaninge söder om Stockholm, Malmö, Borlänge och Jönköping. Här kan du få hjälp i din forskning. Du bör börja kontakten med dem genom ett avtalat besök (se telefonkatalogen) för att presentera vad du forskar på. Man är normalt mycket hjälpsam med att finna det filmade material, som du behöver i din forskning. Dessa filmer beställs sedan för din räkning från Salt Lake City i Utah, USA. Därefter bör du boka tid för ditt nästa besök, då filmerna förväntas finnas i Sverige (4 - 8 veckor). Då kan du själv studera de tyska kyrkböcker, som mikrofilmats av mormonerna. Som ett tack för att du fått möjligheten att till en mycket låg kostnad utnyttja mormonernas tjänster, finns en förväntan från dem att du rapporterar in dina forskningsresultat. Mormonernas databas är sökbar på Internet.
G-gruppen har haft stor hjälp av Goetheinstitutet i Stockholm. Goetheinstitutet är tyska statens kulturinstitut och finns på Linnégatangatan 76 i Stockholm, telefon 08/459 12 00. Här finns ett stort bibliotek.
På G-gruppens diskussionslista pågår alltid livliga debatter och kunskapsutbyte om forskning på tyska anor. Där kan du sälla dina frågor och få svar av erfarna svenska tysklandsforskare. Bästa sätter att utveckla forskningen på dina tyska anor är att bli medlem i Föreningen G-gruppen.
Det kan löna sig att söka på dina tyska anor hos våra nordiska grannar. Genealogiska Samfundet i Finland har en hemsida, där du kan söka på dina tyska namn. Vår G-gruppsmedlem Olof Bilkenroth fick tag på en fyrmänning i Helsingfors. De båda hade gemensamma anor i Mecklenburg. Anorna har återfunnits i kyrkböckerna från Ratzeburgs församlingar.
Norsk Slektshistorisk Forening har en arbets- och kontaktgrupp för de medlemmar, som forskar på tyska anor. Målet är att förbättra deltagarnas kunskap om bland annat tyska arkiv, bibliotek och föreningar samt att stödja deltagarnas planering och genomförande av resor för deras tyska forskning.
Danska vänner kan du också finna på nätet. Samfundet for dansk genealogi och personhistoria är aktiva.
Vårt nordiska samarbete är under utvidgning, vilket framgår av Sveriges Släktforskarförbunds verksamhetsplan för 1999.
Doktor Robert Schweitzer, stadsbibliotekarie i Lübeck, har forskat en hel del om tysk migration i Östersjöområdet och fått ett intressant material från Finland, Sverige, Ryssland och Baltikum under perioden 1500 - 1900. Läs hans böcker, som du finner på Libris.
Under denna rubrik kommer vi att lägga in exempel från forskare. G-gruppens Hans Krüger
och Jürgen Weigle har var och en haft framgång i forskningen om anorna från
Danzig. Klicka och titta efter om du får något tips.
Verlag Degener är det ledande förlaget när det gäller tysk genealogisk litteratur. Numera kan man köpa både böcker och CDn direkt på nätet.
Studera G-gruppens lista över tysk genealogisk litteratur. Där har vi sökt sammanfatta den viktigaste litteraturen för forskare på tyska anor.
På Genalogiska Föreningens lista över tyska tidskrifter och skriftserier finner du de tyska genealogiska tidskrifter, som finns tillgängliga i samlingarna på GF.
Det finns också en särskild sökmotor för tyska bibliografier.
Huvudregeln är att församlingen fortfarande har kvar sina kyrkböcker, men undantagen är lika vanliga. Numera har prästerna blivit kärvare mot släktforskare, och om du får hälsa på så måste du ställa upp med mycken tysk hövlighet och ibland rejält med tid och pengar. Råkar du ut för motsatsen, så får du skriva till oss och berätta.
Om du vet från vilken församling din ana kommer, så kan du skicka ett brev till församlingen med dina frågor. Skriv enkelt med raka frågor och framför allt - skriv på tyska. En praktisk brevmall på tyska eller polska, som du finner på medlemssidorna kan vara till god hjälp för alla dem, som känner sig lite osäkra på att skriva på främmande språk. Om du har möjlighet, bifoga ett frankerat svarskuvert. Det kan vara svårt att få tag på tyska frimärken. Tag då ett ofrankerat kuvert med din adress på. Ett tips: När du själv eller någon god vän reser till Tyskland nästa gång, se till att det köps tyska frimärken i lämpliga valörer för framtida korrespondens i din tyska forskning. Har du inte den möjligheten, kan du alltid vända dig till Tyska postens frimärksförsäljning och köpa ditt returporto den vägen.
Om du inte vet adressen till församlingen, som du vill komma i kontakt med, kan du försöka hitta den på Internet. Lyckas inte det, kan du alltid skicka ditt brev till stadsbiblioteket, Stadtsamt (kommunkontoret) i närmaste stad eller större ort eller dess turistbyrå, och be dem förmedla ditt brev till församlingen.
Du kan också skriva till arkiv i dagens Tyskland för att få svar på dina frågor. Då skriver du lämpligen på tyska. I vissa delar av de gamla tyska områdena är det dock andra språk, som kanske måste användas, för att du skall få fram ditt budskap. Då kan du använda dig av denna flerspråkiga brevmall.
När du sedan får svar, kan det vara på ett språk, som du inte kan tolka. Då skulle denna översättningstjänst vara till stor hjälp.
Det finns en stor mängd hemsidor om tysk släktforskning. Vi varken kan eller vill visa dem alla här. Det som är intresseväckande för den ena forskaren, kan vara helt trivialt för den andra. Vi har gjort en uppdelning av hemsidorna efter deras uppläggning enligt följande:
Vid arbete på Internet behöver man sökmotorer för att finna de olika hemsidorna. För Tyskland finns det en sökmotor, som i sig innehåller alla viktigare sökmotorer. Med hjälp av den behöver man knappast någon annan.
När det gäller genealogisidor vill vi först visa en hemsida, som har haft stor betydelse för många, nämligen den mest heltäckande hemsidan med länkar till tyska arkiv, bibliotek och föreningar . Den är sammanställd av Andreas Hanacek. Med hjälp av informationen där kan du finna vägen till dem, som kan lämna dig sådana uppgifter, så att du kommer vidare i din forskning.
En hemsida, som enbart består av länkar till andra hemsidor är "Biggi's List", som är den mest omfattande tyskspråkiga genealogiska länklistan. Den är en tysk motsvarighet till den amerikanska "Cyndi's List".
Det kan ofta vara problem med tolkningen av olika uttryck på ett främmande språk. Därför kan den speciella tysk-tyska ordlistan för genealogiska uttryck vara till stor hjälp i din forskning.
FOKO står för Forscherkontakt och är styrd av DAGV, det tyska släktforskarförbundet. Under de senaste åren har man givit ut en CD-ROM med forskningsresultat. I FOKO på nätet får du:
Den tyska släktforskarföreningen "Verein für Computergenealogie" (CompGen) har en metasökningsplats med flera genealogiska databaser ingår. GEDBAS är den viktigaste av dessa. Till skillnad från FOKO, kommer man i GEDBAS att kunna söka hela an- och stamtavlor. En sådan sökning kan man också göra på "Familienforscher Datenbank für Jedermann".
På senare tid har också ett flertal historiska adressböcker från ett antal orter lagts ut som sökbara databaser på internet.
Ytterligare en hemsida, som ger en bra översikt över tyska släktforskarföreningar.
Vidare finns det speciella hemsidor, som kan vara värdefulla för släktforskare, såsom listan över stupade tyska soldater under de båda världskrigen. Några hemsidor som kan vara till stor hjälp, om du forskar på de tidigare tyska provinserna i nuvarande Polen, Ryssland och Tjeckien är:
Här finns en sammanställning av diskussionsgrupper i tysk släktforskning, vidare länkar med ursprung i USA till olika diskussionssidor med regional anknytning i Tyskland. Dessa diskussionsgrupper kan vara intressanta att följa en tid, men förvänta dig inte alltför stor nytta av dem för din egen forskning.
Många tyska släktforskare har egna hemsidor. Forskarna har ofta en koppling till en förening med inriktning på ett begränsat geografiskt område. Dessa hemsidor kan många gånger ge värdefull vägledning, hur man kan söka uppgifter inom deras områden. På hemsidorna hittar du som regel e-postadresser. Det är då lätt att ta en kontakt för att få en adress till en församling eller arkiv, så att du kan komma vidare i din forskning. Nedan följer adresser för dem, som har speciellt intresse för olika delstater:
För forskare på Brandenburg, Böhmen och Mähren, Mecklenburg, Ostpreussen, Pommern, Posen, Sachsen, Sachsen-Anhalt, Schlesien, Schleswig-Holstein och Westpreussen vill vi hänvisa till G-gruppens specialsidor.
Vi måste givetvis börja med att nämna Jesu Kristi Kyrka av de sista dagars heliga, i dagligt tal kallade mormonerna, som efter 1945 gjort stora insatser för att filma tyska kyrkböcker, tyska arkivalier, tysk litteratur, Ortskarteien mm., allt för att underlätta forskning oberoende av avsikter. Man har också byggt upp stora genealogiska databaser, men räkna med att i dessa gigantiska baser har det smugit sig in inte så få felnoteringar - 20 procent är fel, säger vissa experter. Men då är ju å andra sidan 80 % rätt, men du måste kolla allt själv till 100%.
Skriv på tyska, men en mindre del av brevet kan du i nödfall skriva på svenska. Dels finns det på arkiven i norra Tyskland inte så sällan någon som behärskar svenska och dels kan varje begåvad tysk läsa större delen av en svensk text, om han vet vad den handlar om. (Svenskan är mest likt plattyskan, det vill säga det minoritetsspråk som talas i Nordtyskland). Alla som forskat i Tyskland kan intyga, att det är mycket svårt att klara sig med engelska, och därför bör du undvika det språket. Skriv rakt: Jag söker, Jag önskar, Jag vet osv. Siffrorna kan ju alltid tolkas och orden för födelse, dop, vigsel, död och begravning kan du lätt slå upp.
Arkiven svarar dig gratis med en kort upplysning. Sedan kan de begära betalning för en halvtimmes eller timmes genomgång av register eller kopiering. Därefter blir du ofta hänvisad till någon privat forskare. De flesta arkiven har en e-postadress men saknar webbplats. Man utnyttjar tyvärr e-posten i alltför liten skala.
Du kan finna adresser till arkiv, som är av generellt intresse för flera regioner. Adresser till lokala arkiv finns på våra övriga sidor.
Du måste beställa tid och plats på ett tyskt arkiv. Och du bör tala om i förväg, vad du söker. Då kan det hända, att man i förväg tagit fram det du behöver. Annars riskerar du, att det du söker, inte finns i samma byggnad, eller att du får vänta en eller flera dagar på rätt material.
Du bör förbereda dig inför arkivbesöken genom att läsa in dig på föreslagen litteratur. Och givetvis också på historia och geografi, men det gäller ju också vid besök på ett svenskt arkiv. Särskilt svårt är det att ta reda på var du kan få tag på kyrkböckerna (också duplikaten och mikrokorten). Vi ska inte ge oss på något som helst försök att reda ut det. Du kan exempelvis skriva till en församling och fråga om de har tillgång till uppgifter för vissa årtal (se avsnitt 10 ovan).
Det finns en bra handledning över hur man söker i tyska arkiv. Denna har utformats vid Universitetet i Marburg. Där finns också definitioner av de olika begrepp och uttryck, som används.
G-gruppen har kontakt med ett antal forskare som hjälper mot ersättning, till exempel för arkiven i Greifswald, Danzig och Schwerin. Vi lämnar ut namn, men begär i gengäld rapport om resultaten. Vi meddelar samtidigt de aktuella personerna i Nordtyskland, att vi gör reklam för dem, men att vi följer upp att kunden blir nöjd. Vi kommer bara att rekommendera personer, som vi själv genom kontakter fått trovärdiga tips om och i vissa fall också träffat.
Det finns professionella släktforskare, som slagit sig samman med en gemensam hemsida. Vi känner några av dessa, men det kan vara värt en kontakt. Om du utnyttjar någon av dem, meddela oss gärna dina erfarenheter, så vi kan sprida dem vidare.
Det kan rent ekonomiskt löna sig att ta den här hjälpen. Men givetvis skall man själv också göra besök i de arkiv, där man vet att det finns något att hämta, som berör ens forskning.
Uppdaterad 2003-12-25. Copyright © 1999-2003 Lars Craemer.