Översikt om tysk släktforskning


Innehåll:

1.Att forska om tyska anor. 6.Vad finns i Sverige?
2.Innan du börjar forska i Tyskland 7.Sök i Norden!
3.Lär dig om Tyskland och arkiven! 8.Litteratur som kan rekommenderas
4.Gå med i en tysk förening, även om det är dyrt! 9.Att skriva till arkiv m. fl.
5.Att söka på nätet. 10.Fler nyttiga hemsidor.

När du läst denna Vägvisare för tysk släktforskning och vill gå vidare till att söka dina anor, kan du gå in och studera G-gruppens

1. Att forska om tyska anor.

G-gruppen har som sitt intresseområde delar av det geografiska område, som romarna kallade Germania (nuvarande Tyskland och Polen) samt de baltiska staterna och Finland. I våra I vår "Vägvisare för tysk släktforskning" kommer vi främst att behandla forskningen inom de delar av Tyskland som ligger närmast Östersjön, alltså de gamla tyska provinserna Vorpommern, Hinterpommern, Westpreussen och Ostpreussen inklusive de stora städerna Stettin, Danzig och Königsberg (Szczecin, Gdansk och Kaliningrad).

Att forska i nuvarande Tyskland eller i andra länder, där det funnits tysk befolkning eller tyska ämbetsmän, skiljer sig väsentligt från att forska i Sverige. Precis som i Sverige finns dop-, vigsel- och dödböcker för de tyska församlingarna. Däremot finns inget som motsvarar de svenska husförhörslängderna. På många orter finns flera olika församlingar, såsom evangeliska (protestanter), katolska och judiska. Var och en av dessa har fört sina egna kyrkoböcker. Därför gäller det också att veta till vilket slags församling anorna hörde.

Det finns heller ingen skyldighet för tyska församlingar att sända sina handlingar till någon central myndighet för arkivering. Därför förvaras alla gamla kyrkoböcker hos respektive församling. Tyskland har emellertid under de senaste århundradena drabbats av många krig, som orsakat folkomflyttningar och gränsförändringar. Det har inneburit att många kyrkoböcker försvunnit eller blivit förstörda, helt eller delvis. Kyrkoböcker har också varit gömda eller kommit på villovägar under ofredstider för att sedan ha återfunnits och deponerats på arkiv, bibliotek eller hamnat i privat ägo.

Den nutida tyska släktforskningen är fortfarande påverkad av den genealogiska forskningens början i Tyskland vid förra sekelskiftet och nazisternas senare övertagande av frågan i "sin kamp" för det renrasiga folket. Den som vill fördjupa sina kunskaper i ämnet rekommenderas att läsa ett utmärkt forskningsarbete som gjorts av Volkmar Weiss och har rubriken Die Vorgeschichte des arischen Ahnenpasses. Artikeln omfattar trettio sidor text och femton sidor fotnoter.

Hitler och Himmler tog således genealogin i sin tjänst med allt vad det kunde innebära för genealogins anseende efter kriget.

När det nya Tyskland skulle skapas efter 1945 gjordes allt för att det aldrig mer skulle kunna bli en stormakt, aldrig mer en diktatur, aldrig mer skulle man kunna förfölja någon på grund av ras, religion eller politisk åsikt. Således skulle medborgarnas integritet långtgående skyddas och statens makt decentraliseras. Detta medförde även konsekvenser inom genealogin.

Den tyska sekretessen är i praktiken oerhört besvärande för släktforskare. Så kan till exempel en sökning i den tyska folkbokföringen på en person hos ett "Standesamt" (1876 och senare) vara omöjlig om man:
    1)  inte kan visa att det är en släkting i rakt stigande led
    2)  inte har exakta datum att ange
    3) inte är beredd att betala vad det kostar.
Ett besök på arkiv är som regel avgiftsbelagt och platsbokning nödvändig.

Den som vill ägna sig åt tysk släktforskning måste veta, att det i Tyskland inte finns motsvarigheter till SVAR, Riksarkivet eller landsarkiven. Det finns heller inte någon offentlighetsprincip. Detta innebär, att man inte har en enda, självklar väg att gå för att söka sina uppgifter. Forskningsmetodiken är sålunda beroende av var i landet och vilken tidsperiod forskningen avser. Därför är det speciellt viktigt, att den som skall ägna sig åt tysk forskning tar till vara all den erfarenhet, som redan finns beträffande det aktuella forskningsområdet.

Det är heller inte säkert, att uppgifter tillhandahålles gratis. En upplysning från en institution kan kosta pengar, antingen genom att uppgiften är avgiftsbelagd, eller att uppgifter endast kan erhållas genom att någon tjänsteman eller en fristående person åtar sig som ett uppdrag att söka uppgiften. Sålunda har Evangelisches Zentralarchiv i Berlin en prislista för sina tjänster. Den kan också betraktas som en riktprislista för andra arkiv och institutioner i Tyskland. Samma sak gäller hjälp från enskilda församlingar. En uppgift som du fått per brev från en församlingspräst kan se ut att vara kostnadsfri, eftersom ingen faktura bifogas. Ändå förväntas det ofta att du återkommer med ett honorar, vars storlek (5 - 20 Euro) beror på upplysningens värde för dig. Under alla omständigheter förväntar sig uppgiftslämnaren ett tackbrev, och ett sådant bör han/hon få.

2. Innan du börjar forska i Tyskland

DAGV eller "Deutsche Arbeitsgemeinschaft Genealogischer Vereine" är paraplyorganisationen för över 70 tyska släktforskarföreningar och motsvarar således Sveriges Släktforskarförbund. DAGV har en del tips om släktforskning i Tyskland som vi skriver om längre ner. Först något om språket.

Om Dina förfäder kommer från nuvarande eller gamla tyska områden så är givetvis alla handlingar såsom utdrag ur kyrkoböcker, familjekrönikor, historiska berättelser och annat skrivna på tyska. Även Dina i Tyskland ännu kvarlevande släktingar, som kan berätta för Dig, är tysktalande. Du behöver således ha åtminstone några, om än blygsamma, kunskaper i det tyska språket. Du bedrar dig, om du tror att du kan klara dig med enbart engelska. Om du skriver ett brev till en tysk församling på engelska, är det inte säkert att du får något svar. Hade brevet istället skrivits på dålig tyska hade du kanske fått den uppgift du sökte. När du gör din första resa till tyska arkiv och församlingar kommer du att bli överraskad över hur svårt det är att få önskad hjälp om du enbart talar engelska. Tyskarna bryr sig inte så mycket om att de frågor som ställs framförs på svensk-tyska utan tycker i regel att det låter "gulligt". Av tradition är man positivt inställd till svenskarna. Om Du missat att lära Dig tyska i skolan bör Du gå en kurs i någon aftonskola. Du behöver inte bli perfekt på tyska - men bör kunna slå i en ordbok för att tyda Dina källor. I annat fall är Du helt beroende av vad andra talar om för Dig.

Du bör även lära Dig att läsa tysk Sütterlinschrift och tysk Kurrentschrift för att kunna läsa originaldokument från 1700- och 1800-talen. De bokstäver, som de svenska prästerna använde sig av från 1600-talets början till 1700-talets slut liknar ganska mycket den tyska kurrentskriften.

När du sedan börjar läsa dina dokument finner du att de inte bara är på tyska utan många gånger på latin. Därför kan det vara bra att ha en ordlista, där du kan slå upp de vanligaste kyrkobokstermerna på tyska men också gärna på latin.

Om du vet att dina anor kommer från de områden som utgör nuvarande Tyskland kan du få viss vägledning genom att studera dagens spridning av namnet. Med tanke på att det vid slutet av andra världskriget fördrevs över 15 miljoner tyskar från sina hem och det under DDR-tiden flydde många människor från öst till väst, är denna metod dock tämligen osäker.

Ett annat sätt är att försöka utröna familjenamnets härkomst med hjälp av tyska namnlexika, t.ex. "Duden - Familiennamen" eller Hans Bahlows "Deutsches Namenlexikon". I inledningarna till båda böckerna beskrivs de tyska namnsederna ganska ingående och i den lexikala delen beskrivs för många namn den geografiska härkomsten.

3. Lär dig om Tyskland och arkiven!

Ta gärna fram dina gamla historieböcker och läs på. När du finner en ana som sägs komma från Preussen på 1870-talet, så kan det lika gärna handla om Pommern och till och med Schleswig-Holstein. Det finns en instruktiv och välgjord webbsida om just Preussens historia. Historisk litteratur över Tyskland kan du söka på Libris (bibliotekens söktjänst).

Det är viktigt att känna till var den församling ligger, i vilken du söker dina anor samt namnen på närliggande orter. Det finns en bra sökmotor, speciellt för de gamla tyska områdena i öster. Du kan fråga på det tidigare tyska namnet och får i svaret både det och det nuvarande namnet. Om du sedan klickar på "G" kommer du direkt till Google Maps och den aktuella kartan som kan zoomas in och ut.

En annan bra sökmotor är Google Maps, som du kan använda om du känner till det nuvarande namnet på orten. Prova båda och se vilken du tycker är bäst.

Ett speciellt problem vid sökningen efter orter i de tidigare tyska områdena öster om Oder-Neisse-linjen är att samtliga dessa orter har bytt namn. För sökning i dessa områden rekommenderas Höfer Verlags tvåspråkiga Strassenkarten som finns att köpa hos Amazon.de. I dessa finns det ortsregister med både de tidigare tyska namnen och de nuvarande polska, ryska eller tjeckiska. De ryska namnen är i registret angivna både med kyrilliska och med latinska bokstäver. Orter, som utplånats under andra världskriget, har markerats genom att deras namn står i parentestecken.

För den som forskar efter anor i Hinterpommern, Westpreussen och nordvästra Ostpreussen finns två genealogiska kartor, som genealogen och kartografen Fritz Schultz har tagit fram. På dessa anges för varje församling vilka evangeliska, katolska och mennonitiska kyrkoböcker det finns från vilket år, t.ex. Tiegenhof 1636 / 1784 / 1820 (evangeliska / katolska / mennonitiska). Dessa kartor kan beställas hos Fritz Schulz mot förskottsbetalning.

Historiska kartor hittar Du hos Institut für Europäische Geschichte Mainz.

Ur historisk synvinkel är Mitteldeutschland i stort sett det gamla DDR. Ostdeutschland betecknar de områden som bebotts av tyskar öster om Oder-Neisse. De tyska släktforskarföreningarnas namn som Arbeitsgemeinschaft mitteldeutscher Familienforscher, AMF, och Arbeitsgemeinschaft ostdeutscher Familienforscher, AGoFF, får därmed sin förklaring.

Sök också på Franz Schuberts Trauregister (vigselregister). De finns samlade i en serie som heter "Quellen und Schriften zur Bevölkerungsgeschichte Norddeutschlands" på Riksarkivets bibliotek. Dessa böcker finns även i Genealogiska Föreningens Hinztebibliotek. Klicka där först på "Hintzerummet", sedan på "G-gruppen: Tyskland och Baltikum" samt därefter på respektive område under "Källpublikationer".

Ett omfattande bestånd av genealogiskt material finns hos Deutsche Zentralstelle für Genealogie i Leipzig. Materialet omfattar bland annat kopior av kyrkoböcker och -avskrifter, ortsfamiljeböcker, listor på anor och liknande för de tidigare tyska områdena i öster som Pommern, Posen, Ost- och Westpreussen, Schlesien samt Baltikum, Bessarabien, Bukomwina, Siebenbürgen och Sudetenland. Bestånden är inte digitaliserade, utan man måste tillskriva DZfG för att få hjälp. Den som inte behärskar tyskan kan med fördel använda den tyska brevställare som finns på vår medlemssida.

De tyska kyrkoböckerna finns ute hos de enskilda församlingarna. Mormonerna gjorde omedelbart efter andra världskrigets slut stora insatser för att rädda och dokumentera tyskt kyrkoboksmaterial främst från öst. Det gör, att det ofta är lättare att hitta filmat material från Mittel- och Ostdeutschland än för de västra delarna. Sålunda är de tyska kyrkoböckerna från öster fotograferade och de evangeliska finns hos EZA i Berlin, medan de katolska finns i Bischöfliches Zentralarchiv in Regensburg. Originalböckerna överlämnades 2002 till den polska katolska kyrkan. Den övervägande delen av dessa böcker har dock mikrofilmats och frågor kan ställas i vanligt brev till BZR. Den som inte behärskar tyskan kan med fördel använda den tyska brevställare som finns på vår medlemssida.

Församlingarna i Förbundsrepubliken Tyskland råder ensamt över sina arkivalier. Men 1794 infördes en lag för de preussiska staterna som handlade om kyrkoboksduplikat. Lagen innebar att i slutet av varje år skulle kyrkoboksavskrifter kontrolleras av prästen, som skriftligen också måste intyga att allt var riktigt. Sedan skulle duplikaten översändas till den världsliga myndigheten och förvaras i juridiska arkiv. Det är dessa duplikat som så småningom hamnat i tyska landsarkiv och också blivit filmade av mormonerna. Mormonerna har däremot haft svårt att få filma alla församlingars kyrkoböcker, och det förefaller vara ett mycket svårt problem att lösa. Släktforskarna i Tyskland försöker lösa detta genom frivilliga arbetsinsatser med Verkartungen, d v s avskrifter av kyrkoböckerna. Avskrifterna har sedan bearbetats och utgivits som Ortsfamilienbücher. Mer om dessa finns i kapitel 5.

Mormonerna har dock utfört det största arbetet när det gäller att göra tyska kyrkoböcker och andra, för genealoger viktiga arkiv åtkomliga för den breda allmänheten, även om det finns olika begränsningar och hinder att få tillgång till materialet för forskare bosatta i Tyskland. Mer om dessa finns i kapitel 5.

Stora delar av de tidigare östra tyska provinserna tillhör idag Polen. Har du anor där, kan det vara värt att titta på Vägvisare för forskning i Polen.

All litteratur från tidigare svenska områden finns i allmänhet på KB, som har ett uppdrag att bevaka sådan litteratur. Men ibland kan sökt material finnas enbart på Riksarkivet eller på Genealogiska Föreningens Hintzebibliotek. Beståndsförteckningarna för arkiven i Breslau, Danzig, Stade och Stettin finns i Hintzebiblioteket.

4. Gå med i en tysk förening, även om det är dyrt!

Det kan löna sig att gå med i en tysk släktforskarförening, om du vet var dina anor kom ifrån. Det finns förhoppningsvis en förening som täcker detta område. Lägg märke till att tyska släktforskarföreningar är organiserade efter geografiska forskningsområden - inte efter var medlemmarna bor idag. Så har till exempel AGoFF = Arbeitsgemeinschaft ostdeutscher FamilienForscher sitt säte i Herne i Westfalen, medlemmarna bor i hela Tyskland och det geografiska forskningsområdet är de forna östtyska områdena vilka numera ligger inom de baltiska staterna, på Balkan, i Polen, Ryssland, Slovakien och Tjeckien.

Deutsche Arbeitsgemeinschaft genealogischer Verbände e. V. (DAGV)
- Tysklands släktforskarförbund.

DAGV, med säte i Stuttgart, bildades 1949 och har bland annat som uppgift att se till att familjeforskare snabbt skall finna den förening som som kan erbjuda hjälp. DAGV är däremot själv inget "Forschungsstelle". Medlemsföreningarna, just nu (hösten 2009) 73 till antalet, har fått medlemsnummer efter sin inträdesdag. AGoFF, Arbeitsgemeinschaft ostdeutscher FamilienForscher, har nr 1. Behovet av den föreningen har självklart varit mest trängande i efterkrigstidens Tyskland.

På DAGV:s hemsida finns upplysningsbroschyr (Merkblatt) med viktiga, allmänna upplysningar om familjeforskningen i Tyskland dvs. vad DAGV och deras medlemsföreningar kan och inte kan hjälpa till med. Där finner Du också värdefulla länkar utöver dem som Du hittar på denna sida.

Det finns en förteckning över genealogiska institutioner och föreningar. alfabetiskt ordnade i geografiska forskningsområden på hemsidan för Verein für Computergenealogie e. V.

Gå med i en tysk diskussionslista. Där kan Du få hjälp med Dina frågor.

Många tyska föreningar har även "slutna" diskussionslistor som kräver medlemskap i respektive förening. Hur Du anmäler Dig brukar framgå av respektive förenings hemsida. Fördelen med att delta i en sluten lista är dels att Dina uppgifter stannar inom en trängre krets och dels att Du bättre når "specialister" på just Ditt geografiska område.

Det finns även "öppna" tyska diskussionslistor hos vilka medlemskapet är gratis, såsom FAMINT, som har nästan 700 medlemmar som utväxlar erfarenheter på tyska. Fördelen med dessa listor är att det är kostnadsfria; nackdelen är bland annat att Du sprider Din e-postadress och därmed även kan få oönskad post.

5. Att söka på nätet.

När man söker i olika öppna databaser på nätet, t.ex. hos mormonerna, Verein för Computergenealogie eller hos svenska DISBYT måste man alltid hålla i minnet att alla dessa databaser är manuella avskrifter av diverse källor. Varje avskrift är därför i sig en potentiell felkälla. När man väl fyndat på nätet bör man söka vidare efter ursprungskällan.

Eftersom kyrkoböckerna och andra arkivalier i Tyskland är spridda på många händer, materialet är otroligt stort och det dessutom finns många lagliga hinder i Tyskland för publiceringen av persondata, vilket ovan beskrivits, finns inte någon motsvarighet till ArkivDigital eller Genline i Tyskland. Ett antal framsynta tyska genealoger och släktforskarföreningar grundade därför 1989 Verein für Computergenealogie e.V., som är en överregional förening för online-forskning. Föreningen, som numera är Tyskland största förening, måste anses vara ett komplement till de olika regionala föreningarna.

På föreningens huvudsida hittar Du länkar till deras viktigaste databaser:
  • GedBas, som f.n. (hösten 2009) omfattar nästan 7 miljoner personer och nästan 3 miljoner familjer, innehåller enskilda forskares resultat; av vika cirka en fjärdedel kan laddas ner som GEDCOM-filer.
  • FOKO, som f.n. (hösten 2009) omfattar nästan 1,5 miljoner poster, vilka sänts in av enskilda forskare som är beredda att utan kostnad lämna ytterligare information; förutsättning är dock att även Du är beredd att dela med Dig av Dina forskningsresultat till den forskare som svarar på Din förfrågan. När man hittat en sökt ana skall man kryssa för insändarens namn. Innan man kan sända sin fråga måste man godkänna villkoren. Allt utbyte sker per e-post och på tyska.
  • Ortsfamilienbücher. Drygt 200 Ortsfamilienbücher med nästan tre miljoner personer finns tillgänliga. Dessa invånarförteckningar är ordnade efter provinser ("Länder") i nuvarande och tidigare tyska områden. När man klickar på ett ortnamn får man en beskrivning av orten samt kan välja på innehållet i invånarförteckningen efter olika kriterier, t.ex. Gesamtliste der Familiennamen. Dessa är alfabetiskt ordnade. Klickar man på ett namn får man en lista över alla personer med det namnet som bott på orten inklusive födelse- och dödsdatum. örutsättning för en sökning är således att man tror sig veta var anan har bott.
  • Familienanzeigen är ett register över familjenotiser, som publicerats i regionala och överregionala avisor, och omfattar f.n. (hösten 2009) drygt 2 miljoner poster över dödsfall (över en miljon poster), födslar, vigslar, konfirmationer m. m. Fördelen med detta register är att det uppenbarligen inte faller under tyska PUL då det rör sig om avskrifter av annonser; det omfattar således även ännu levande personer.

På Computergenealogies hemsida hittar Du ytterligare databaser, bl.a. avskrifter av historiska adressböcker.

Den största databasen för genealoger hittar Du hos mormonerna eller Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Databasen omfattar ofattbara 957 miljoner namn. Tjänsten öppnades våren 1999 och fram till den sista december 2002, alltså på knappt fyra år, hade 143 miljoner intresserade besökt databasen. I genomsnitt har sidan 130.000 besökare varje dag. Mormonerna har filmat allt som man fått tillåtelse till att filma och som har bäring på forskning efter personer. Förutom tyska kyrkoböcker har man filmat "Personenstandsbücher" (födelse, giftermål och begravning), dvs. akterna från den tyska folkbokföringen som lagstadgades omkring 1875, arkiv, biografier, domstolshandlingar, medborgarhandlingar, matriklar, fastighetsregister, judisk historia osv. Omfattningen av dessa databaser tycks bestå i "tillgången" i de offentliga arkiven.

Det filmade materialet har organiserats i två databaser: ett personregister och ett sockenregister.

I personregistret kan Du söka efter Dina anor och fränder i hela världen. Uppgifterna är manuellt överförda från det filmade materialet till registret. Alla, som läst gamla handlingar och kyrkoböcker, vet hur svårt det ibland är att tyda tecknen rätt. Så har det givetvis även varit för de amerikanska volontärerna som utfört arbetet på ideell basis. Vissa experter säger att felnoteringar är cirka 20 procent. Men då är ju å andra sidan 80 % rätt, men du måste kolla allt själv till 100%.

I orts- och sockenregistret kan Du leta efter dels för vilka orter/socknar det finns material, dels vilka handlingar det finns och dels vilka ID-nummer filmerna har. Dessa ID-nummer är sedan till hjälp när man skall beställa filmerna hos mormonerna.

För vidare information om, var Du kan beställa och läsa filmerna, bör Du besöka mormonernas sida över släktforskningscenter. Tag kontakt med det center, som ligger närmast dig. Mikrofilmerna kan inte beställas hem till dig utan endast studeras på centret.

Utöver dessa öppna databaser har även flera av de tyska föreningarna sökbara register. AGoFF ett online-register för sina periodika (8 häften per år) som är sökbart avseende familjenamn, orter, författare och uppslagsord. Dessa periodika finns i Genealogiska Föreningens Hintzesamling.

6. Vad finns i Sverige?

På våra svenska arkiv finns genealogiskt material, som väntar på att publiceras och göras sökbart. Så finns exempelvis på Krigsarkivet Militieräkenskaper från 1500- och 1600-talen med massor av tyska namn. På Riksarkivet finns bland annat Pommeranicasamlingen och Gadebuschsamlingen. De som sökt svenskt medborgarskap från och med 1840 kan efterforskas i Justitiedepartementets medborgarskapsansökningar. I dessa ansökningar kan det finnas uppgifter om den sökandens föräldrar.

En synnerligen viktig källa för sökandet efter tyska anor är Deutsches Geschlechterbuch som hittills utgivits i över 200 band. Större delen av dessa finns såväl hos Kungliga Biblioteket som i Genealogiska Föreningens Hintzesamling där det även finns en på personnamn sökbar CD med hänvisning till de band av DGB i vilka namnet förekommer.

Använd Libris så ofta du kan. Sök i arkivens bibliotek, de är större och har bättre resurser än du någonsin kunnat ana. Ibland kan lösningen finnas i något släktforskarbibliotek, till exempel hos Genealogiska Föreningen, vars webbplats visar den stora mängd tysk genealogilitteratur, som finns i Hintzesamlingen.

7. Sök Norden!

Det kan löna sig att söka på dina tyska anor hos våra nordiska grannar.

Genealogiska Samfundet i Finland genomför sedan några år ett stort projekt, HISKI, som går ut på att man i en sökbar databas matar in uppgifter från finska kyrkoböcker. Databasen innehåller ej alla församlingar, då HisKi-projektet ännu pågår. Nya församlingar kommer med i den takt de blir färdiga. Databasens uppgifter är ännu inte kontrollerade och databasen kan därför innehålla fel. Uppgifterna bör alltid kontrolleras i de ursprungliga källorna.

Norsk Slektshistorisk Forening har en arbets- och kontaktgrupp för de medlemmar, som forskar på tyska anor. Målet är att förbättra deltagarnas kunskap om bland annat tyska arkiv, bibliotek och föreningar samt att stödja deltagarnas planering och genomförande av resor för deras tyska forskning.

I Danmark söker Du lämpligen hos Dansk Demografisk Database, DDD. Eftersom migrationen mellan Danmark, Sverige och Tyskland historiskt sett varit omfattande kan Din tyska ana tagit vägen över Danmark.

8. Litteratur som kan rekommenderas.

Verlag Degener är det ledande förlaget när det gäller tysk genealogisk litteratur. Numera kan man köpa både böcker och CD direkt på nätet.

Studera G-gruppens lista över tysk genealogisk litteratur. Där har vi sökt sammanfatta den viktigaste litteraturen för forskare på tyska anor.

9. Att skriva till arkiv m. fl.

Som ovan nämnts är tyska arkiv och församlingar helt decentraliserade. Innan man skriver måste man således först göra klart för sig till vem man skall skriva, dvs. den sökta personens födelse-, vigsel- eller dödsort. När man sedan skriver bör man alltid skriva på tyska. Originalhandlingarna är ju på tyska och för att ha nytta av dem måste man kunna läsa dem. Om Din tyska är "rostig" eller Du känner Dig osäker kan Du använda Dig av den brevställare, som finns på vår hemsida. Där finns standardbrev till arkiv eller församling, som Du kan fylla i med de personuppgifter som Du själv har tagit fram.

Bifoga ett frankerat svarskuvert med Din postadress. Frimärken kan Du köpa hos Deutsche Post. Om Du inte vill köpa frimärken bör Du bifoga 5 € för porto; i annat fall riskerar Du att inte få något svar. Både församlingarna och arkiven har ont om pengar.

Om Du inte vet den exakta adressen kan Du googla på nätet med adressorten som sökbegrepp. De flesta tyska städer och orter har numera egna hemsidor med adressuppgifter till olika myndigheter och institutioner.

När du sedan får svar, kan det vara på ett språk, som du inte kan tolka. Då skulle denna översättningstjänst vara till stor hjälp. Betänk dock att servicen är gratis och utförs av frivilliga. Det kan därför ta tid innan Ditt brev kan bli översatt. Ett alternativ är att Du lägger ut den tyska texten i ett mejl (dock ej som bilaga) på vårt forum och ber någon välvillig medlem att hjälpa Dig med översättningen. I regel finns det någon som ställer upp.

10. Fler nyttiga hemsidor.

Det finns numera en uppsjö med hemsidor om tysk släktforskning, både privata och av föreningar. Det är därför omöjligt att räkna upp dem alla. Du bör googla Dig fram med hjälp av olika sökord. Några speciella sidor vill vi dock omnämna:
Nedan följer adresser för dem, som har speciellt intresse för olika delstater:
  • En sammanställning över arkiv, föreningar och forskare i Bayern.
  • En hemsida för forskare med intresse för Nordrhein-Westfalen.

För forskare på Brandenburg, Böhmen och Mähren, Mecklenburg, Niedersachsen, Ostpreussen, Pommern, Posen, Sachsen, Sachsen-Anhalt, Schlesien, Schleswig-Holstein och Westpreussen hänvisar vi till G-gruppens specialsidor.


Uppdaterad 2010-02-21. Copyright © Lars Craemer och Jürgen Weigle.